Har du något?

Nyårslöfte? 

Ja brukar inte avge såna för jag vet med mig själv att de kan bli svårt att hålla. Därför så har ja en del enkla mål istället,  dom uppnås inte heller alltid men jag försöker iallafall.  
Som vanligt så har ja redan funderat och funderat på något att motivera mig med till kommande år.  De mesta handlar ju om mat och träning men de har ni väl redan förstått antar jag.
Så att verkligen försöka att kämpa lite extra med någorlunda rätt kost och skippa allt sött, de är ett mål.
Sen ska jag försöka träna mer,  förhoppningsvis oftare och på ett effektivare sätt.  Men jag vet oxå att om jag följer upp bra med kosten så räcker den träning jag gör,  lite slipning skulle kanske behövas men de är kosten som ställer till det som det är nu. Eller min brist på vilja och motivation snarare. 
Men det viktigaste  av alla mål och av allt detta är nog ändå att jag måste bli snällare mot mig själv.  Inte Anklaga mig så och skälla så på mig själv när de inte blir som jag vill. Eller går som planerat.
Jag har så många dåliga ursäkter ibland till att inte träna eller att jag inte hinner,  men jag har oxå familj som ja gärna umgås med.  Med små barn. Och de är inte så lätt att alltid prioritera rätt och bra.Inte  alltid lätt att få ihop allt. För mig är det trots allt och trots att träningen betyder så mycket ändå viktigast med familjen, den kommer alltid först. 
Jag Jobbar måndag till fredag mellan 8-16, hämtar på dagis 16.30 hemma bästa fall 16.45-17.00.  Är de då spinning kl  18.00 så blir de tajt,  19.15 är bättre.  Men då ska mannen hinna hem och gör han inte det så ber vi farmor snällt.  Hoppas att hon kan.  Innan det ska det helst hinnas med att göra någon form av mat och helst oxå förbereda för morgondagen med mer mat,  då blir allt lättare. Så ja de blir stressigt.
Funderat ibland på senare träning men sen är Ju inte vårt gym öppet så himla sent heller. Och jag orkar inte alltid på kvällen heller, är bara Människa o rätt trött på Eftermiddagarna oxå.   Hade jag varit hemma på dagarna hade de väl inte varit något problem med just den biten men Det är jag ju inte.  Sen så hoppas jag ju Såklart Att Träningen kan komma att bli en stående rutin framöver,  att kanske få gå tidigare någon dag och träna.  
Jag har ju en chef som Är Fantastiskt snäll så man vet aldrig.  
Men....Snäll de har jag tänkt jag ska bli. Mot Mig själv. 
Jag är oxå Väldigt glad att jag håller Vikten så stabilt som jag gör. Har legat på samma vikt i flera år nu och de är ju oxå bra. Riktigt bra  Det är ändå trots allt minst 10kg för mycket (12 kanske) men det är Ingen omöjlighet att få dom att försvinna. Men det är då det där pannbenet och maten kommer in.  Det som jag ska jobba med. Men att lyckas hålla vikten så,  kunna balansera med mat och träning så att den ligger på samma såpass länge som de gjort nu, de tycker jag är väldigt bra. Jag vill träna för Att må Bra,  orka vardagen,  och få Motivation till mer träning och inte jets mig att få in så många timmar träning som möjligt av minsta möjliga tid. Stressträning kan aldrig va bra det tror jag inte. Och jag gör inte vad som helst fär det heller.
Helst av allt vill ja bara omvandla allt fett till rena muskler. Då hade ja kunnat väga 95 kg.
De är liksom det jag är ute efter.  Att få muskler och jag har lätt för att bygga muskler men oxå lika lätt för att bygga upp ett fettlager oxå,  vilket inte är lika kul att bli av med. Men jag har en bild av hur jag skulle vilja se ut,  sen kommer jag att få jobba ordentligt för att nå dit.  År av arbete och någon gång är jag där men det är ändå inget jag siktar på nu, inte Jätte allvarligt iallafall.  Vill inte missa allt som händer med mina barn för den tiden kommer aldrig tillbaka.  För att vara en bra mamma måste man må bra och det gör jag när jag tränar.  Så de gäller att balansera det.  
Men de viktigaste är att jag ska bli snäll mot mig själv och inte hetsa så,  jag tränar,  jag mår bra,  mer ibland mindre ibland.  Men jag mår bra. Det är huvudsaken. Sen behöver jag mål eller något som jag kan jobba emot annars tröttnar jag väldigt lätt. 
 
Tankar såhär en annandag jul 2016. Vi får väl se hur de tankarna går om en månad. Men jag kommer oavsett alltid fortsätta träna, de skulle jag aldrig sluta med. 
Det är så jävla underbart. Man blir snygg, mår bra och ser bra ut.
 
Puss & kram 
Anna ♡ 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0