Veckovill. ...

Har ingen aning om vilken vecka det är,och tur är väl det, behöver inte få mer å gest än jagredan har.
ja ja... jag kan tyvärr inte göra så mycket åt det. 
 
Jag har kört periodisk fasta idag och de funkar bra, känns i te konstigare än annars. Men den blev ganska lång, men om jag verkligen inte är hungrig varför då äta?
har även hunnit med träning idag och några småpromenader,  var precis borta på gården och planterade ut hemliga små meddelanden men det gick ju sådär bra för Marcus hann ju komma tillbaka innan jag hunnit därifrån.. 😂
Så nu sover liten och den andra liten  kommer väl snart på sin röda fara. (Sin nya cykel)
 
Väntar på mail om att bilbarnstolen be safe izi plus sober sport , den är mörkgrå, ska komma in  igen så jag kan beställa en.   Ska bli roligt att få montera in den i bilen. Börjar ju bli dags för det, fötterna sticker ju ut på babyskyddet men huvudet är inte över kanten än och det är egentligen de som räknas. Men hon börjar bli tung, och inte för  att jag måste kånka omkring på henne i Det men Sitter hon där i så kan ja ju lika gärna göra det. Fast det är döden för min rygg.
 
Har mycket, alltså riktigt mycket och svår separationsångest ifrån allt man ska byta nu när hon snart i te är bebis längre.  Byta bilstol,  byta till sitt del , men jag tänker inte stressa, hon kan sitta i Ligg delen nu oxå.
De är så sjukt märkligt Att Tänka på att den 26 maj nu är Ellie 11 månader,  och snart1år.  
Jag ska ta fram lådan ikväll tänkte jag. Den helt fantastiska lådan. Bara titta på allt och faktiskt  försöka förstå att de fasen är sant. Tittar på henne ofta, o tänker, vi säger det oftast och Marcus att vi hade lika gärna suttit i varsin ände på soffan, ja och Marcus och Amanda utan lilla Ellie.  Det var aldrig någonsin självklart att hon skulle komma till oss. Då tänkte vi ofta på Att tänk om....då det sitter en liten bebis här, och man drömde sig bort till framtiden och nu lever vi mitt i detta, framtiden, drömmen som vi längtade efter.. det är verklighet nu. Har svårt att förklara i ord hur jag menar men någon kanske förstår.    
Det är så häftigt att kunna säga och kunna få berätta att vi har varit med om det som så många kämpar med. Då var det något jättejobbigt som jag länge brottades med, tankarna om det skulle vara hemligt Eller inte.  Största anledningen till att jag inte vågade berätta var nog den att man aldrig kände sig säker på om det skulle funka till Dagen då bebis föddes... andra kunde ju på något sätt fortsätta försöka om de inte skulle funka, om något skulle hända, men vi kunde inte försöka mer, vi hade ju begränsat oss rejält. Det var vårt sista försök, vårt sista ägg, det man kallar guld ägg. .. Och visst var det vårt guld ägg.  Alla gånger. ❤
 
Skulle kunna skriva i oändlighet om detta men det ska jag inte. 
 
Ska gå ut och hämta in rymlingen. (Hon skulle rymma ur  vagnen förut tur att hon har sele på sig)
 
Puss & kram 
Anna ♡ 
 
 
 
 

Just det....

Glömde ju skriva att vi tittat på nyhetsprogram och det var med en kille Tobias åkermark som skrivit en bok om killar och barn längtan . Något som  det  sällan pratas om, det är ju viktigt det med. 
Lyssnade För ett tag sedan på Karlavagnen i radion om Dregen s program när det va det temat oxå, barn, längtan, ivf adoption mm. Jättebra.
 
Intressant. 
Puss & kram 
Anna♡
RSS 2.0