Ja jag försöker iallafall vara det. Men det klart att det är svårt. Gjorde ett inlägg på instagram igår om just socker. Berättade lite om födelsedagen som vi firade igår. Ellie fyllde 4 år 😊😍
\n
Det är så svårt att veta och göra det som är rätt och bäst hela tiden. Men jag tänker ofta att jag är oerhört medveten om det och det är på något sätt nästan det viktigaste. För då gör jag något åt det, gör hela tiden olika val vad gäller att vara sockersmart och hitta det bästa alternativet utan att krångla för mycket. ( Sen tycker jag att det är oerhört intressant att läsa och ta reda på fakta om det oxå)
\n
Försöker välja bra mat och göra bra vardagsval till Ellie för hon är viktigast faktiskt. Amanda är oxå viktig, självklart  men där är det svårare att få respons. Det känns ungefär som att dra någon i armen framåt som ligger ner och vill bakåt. När hon växte upp var socker aldrig något jag funderade mycket på, vilket jag ångrar mycket idag.  Alla sa till mig då, inklusive bvc sköterska att "det växer bort, hon växer ur den övervikten" 😞😥Kanske hade det hjälpt en hel del nu senare, att ha tagit det på lite mer allvar då. Jag vet inte men jag tror det. Sen är det väl så att hon har en genuppsättning som drar åt sig socker (som man givetvis inte kan ha som ursäkt men som säkert är en faktor som spelar roll i hennes svårighet (och även min egen)att hantera socker. Nu gäller det bara att hjälpa henne med bra val och bra diskussioner kring ämnet. Även om det är supersvårt och vi ofta råkar i luven på varann om det.
\n
Med Ellie är vi mer medvetna och var det ända från start, vi visste att vi ville göra såhär. Det känns så bra och  jag hade aldrig gjort tvärtom om jag fått välja igen. Det har inte varit särskilt svårt eller krånligt och bara positivt egentligen.
\n
Man märker skillnad i humör och beteende på Ellie och andra barn. Helt klart. Tycker faktiskt jag.  Sen ska man aldrig ropa hej innan man kommit över ån, det kan ju fortfarande gå helt åt andra hållet oxå. Men jag hoppas inte hon blir ett sockertroll.  Men med prat, diskussioner på ett sätt som Ellie kan vara delaktig i, samt bra förebilder som gör likadant,  så tror jag att det kommer gå väldigt bra.   Vi har ju själva ingen kontroll oftast (och det är ju fel det oxå förstås)men när vi är med Ellie så måste vi skärpa till oss och om inte vi äter vissa livsmedel och tillbehör då behöver inte hon göra det heller. Och det blir lättare att motivera varför.
\n
Är väldigt noga med att aldrig säga "det får inte du " för det är som att förbjuda och det tycker inte jag är okej. Då kan de väldigt lätt gå åt fel håll.
\n
vill hellre förklara och prata om varför socker inte är bra och vad det gör med kroppen.
\n
Alla gör vi våra val och vi gör än så länge valen att t ex inte äta ketchup till korv, inte köpa glass, t ex Nicks (kan man äta ytterst sällan som på midsommar , då smakade Ellie på den glassen för första gången tror jag. Sen åt hon en ytterst liten bit tårta, och de kändes inte okej, men jag tar inte en diskussion med henne inför människor som vi sällan träffar om just det. Den tar jag vid ett annat väl valt tillfälle istället.  Bara onödigt att tjafsa om det, och en del kanske tycke rjsg viker mig för lätt, men de tycker inte jag. Gör hellre egen glass Och det blir så gott det oxå. Det Tycker Ellie oxå och hon väljer smaker och hjälper till att göra den. Inte för mycket kex och glutenfritt för där finns en riktig sockerfälla har jag märkt. Mjölet har ersatts med socker, jättemärkligt. Så det bästa är att göra egen helt klart. Även om man inte alltid har möjlighet eller kan göra eget alltid. Torkad frukt och remmar och majssnacks  försöker jag undvika så långt som möjligt för det är inte heller jättebra. Även om mycket är bättre. Kanske.
\n
Och nu till födelsedagen bakade jag en tårta utan vanligt mjöl men med sötningsmedel i form av lite honung och kokossocker, som ska ha bättre inverkan på blodsocker. Det gick hem det oxå och var nog det bästa experimentet jag bakat med mindre socker mm hittills.  Det känns som att Ellie nöjer sig med att smaka oftast och att hon blir nöjd bara hon gjort det. 
\n
Jag är stolt över att jag har gett Ellie bra möjligheter att välja det allra bästa alltid. Och det vill jag fortsätta göra så länge jag kan. Hon jublar över att få chokladboll gjord på dadel eller banan, glass som hon fått välja smak på med riktig grädde i, popcorn och lite naturella nötter (cashew och pistage) som hon själv väljer från nöthyllan i affären. Det gör mig glad och lycklig att hon iallafall mår bra. Både hon och hennes lilla kropp. Den tänker inte jag vara med att förstöra med socker!  
\n
Men man får jobba en del för att bli förstådd. 
\n
Vi har tur som har både glutenintolerans och förståelse i familjen.  Det känns ändå skönt. 
\n
Då behöver vi inte jobba så hårt här på hemmaplan eftersom andra respekterar och förstår liksom vi respekterar deras val. Värre ute i samhället, där är de fortfarande lite konstigt och ibland tror ja till och med folk gör tvärtom bara för att. 
\n
De är så synd att vi inte kommit längre, mer forskning på området och mer fakta och att fler får upp ögonen för detta. 
\n
Mina tankar mina funderingar. 
\n
 
\n
Puss & kram 
\n
Anna ♡ 
\n
 
\n
 
\n
 
\n
 
\n
 

Ja jag försöker iallafall vara det. Men det klart att det är svårt. Gjorde ett inlägg på instagram igår om just socker. Berättade lite om födelsedagen som vi firade igår. Ellie fyllde 4 år 😊😍
\n
Det är så svårt att veta och göra det som är rätt och bäst hela tiden. Men jag tänker ofta att jag är oerhört medveten om det och det är på något sätt nästan det viktigaste. För då gör jag något åt det, gör hela tiden olika val vad gäller att vara sockersmart och hitta det bästa alternativet utan att krångla för mycket. ( Sen tycker jag att det är oerhört intressant att läsa och ta reda på fakta om det oxå)
\n
Försöker välja bra mat och göra bra vardagsval till Ellie för hon är viktigast faktiskt. Amanda är oxå viktig, självklart  men där är det svårare att få respons. Det känns ungefär som att dra någon i armen framåt som ligger ner och vill bakåt. När hon växte upp var socker aldrig något jag funderade mycket på, vilket jag ångrar mycket idag.  Alla sa till mig då, inklusive bvc sköterska att "det växer bort, hon växer ur den övervikten" 😞😥Kanske hade det hjälpt en hel del nu senare, att ha tagit det på lite mer allvar då. Jag vet inte men jag tror det. Sen är det väl så att hon har en genuppsättning som drar åt sig socker (som man givetvis inte kan ha som ursäkt men som säkert är en faktor som spelar roll i hennes svårighet (och även min egen)att hantera socker. Nu gäller det bara att hjälpa henne med bra val och bra diskussioner kring ämnet. Även om det är supersvårt och vi ofta råkar i luven på varann om det.
\n
Med Ellie är vi mer medvetna och var det ända från start, vi visste att vi ville göra såhär. Det känns så bra och  jag hade aldrig gjort tvärtom om jag fått välja igen. Det har inte varit särskilt svårt eller krånligt och bara positivt egentligen.
\n
Man märker skillnad i humör och beteende på Ellie och andra barn. Helt klart. Tycker faktiskt jag.  Sen ska man aldrig ropa hej innan man kommit över ån, det kan ju fortfarande gå helt åt andra hållet oxå. Men jag hoppas inte hon blir ett sockertroll.  Men med prat, diskussioner på ett sätt som Ellie kan vara delaktig i, samt bra förebilder som gör likadant,  så tror jag att det kommer gå väldigt bra.   Vi har ju själva ingen kontroll oftast (och det är ju fel det oxå förstås)men när vi är med Ellie så måste vi skärpa till oss och om inte vi äter vissa livsmedel och tillbehör då behöver inte hon göra det heller. Och det blir lättare att motivera varför.
\n
Är väldigt noga med att aldrig säga "det får inte du " för det är som att förbjuda och det tycker inte jag är okej. Då kan de väldigt lätt gå åt fel håll.
\n
vill hellre förklara och prata om varför socker inte är bra och vad det gör med kroppen.
\n
Alla gör vi våra val och vi gör än så länge valen att t ex inte äta ketchup till korv, inte köpa glass, t ex Nicks (kan man äta ytterst sällan som på midsommar , då smakade Ellie på den glassen för första gången tror jag. Sen åt hon en ytterst liten bit tårta, och de kändes inte okej, men jag tar inte en diskussion med henne inför människor som vi sällan träffar om just det. Den tar jag vid ett annat väl valt tillfälle istället.  Bara onödigt att tjafsa om det, och en del kanske tycke rjsg viker mig för lätt, men de tycker inte jag. Gör hellre egen glass Och det blir så gott det oxå. Det Tycker Ellie oxå och hon väljer smaker och hjälper till att göra den. Inte för mycket kex och glutenfritt för där finns en riktig sockerfälla har jag märkt. Mjölet har ersatts med socker, jättemärkligt. Så det bästa är att göra egen helt klart. Även om man inte alltid har möjlighet eller kan göra eget alltid. Torkad frukt och remmar och majssnacks  försöker jag undvika så långt som möjligt för det är inte heller jättebra. Även om mycket är bättre. Kanske.
\n
Och nu till födelsedagen bakade jag en tårta utan vanligt mjöl men med sötningsmedel i form av lite honung och kokossocker, som ska ha bättre inverkan på blodsocker. Det gick hem det oxå och var nog det bästa experimentet jag bakat med mindre socker mm hittills.  Det känns som att Ellie nöjer sig med att smaka oftast och att hon blir nöjd bara hon gjort det. 
\n
Jag är stolt över att jag har gett Ellie bra möjligheter att välja det allra bästa alltid. Och det vill jag fortsätta göra så länge jag kan. Hon jublar över att få chokladboll gjord på dadel eller banan, glass som hon fått välja smak på med riktig grädde i, popcorn och lite naturella nötter (cashew och pistage) som hon själv väljer från nöthyllan i affären. Det gör mig glad och lycklig att hon iallafall mår bra. Både hon och hennes lilla kropp. Den tänker inte jag vara med att förstöra med socker!  
\n
Men man får jobba en del för att bli förstådd. 
\n
Vi har tur som har både glutenintolerans och förståelse i familjen.  Det känns ändå skönt. 
\n
Då behöver vi inte jobba så hårt här på hemmaplan eftersom andra respekterar och förstår liksom vi respekterar deras val. Värre ute i samhället, där är de fortfarande lite konstigt och ibland tror ja till och med folk gör tvärtom bara för att. 
\n
De är så synd att vi inte kommit längre, mer forskning på området och mer fakta och att fler får upp ögonen för detta. 
\n
Mina tankar mina funderingar. 
\n
 
\n
Puss & kram 
\n
Anna ♡ 
\n
 
\n
 
\n
 
\n
 
\n
 

Visa fler inlägg