Fredag! igen..

Vart tar veckorna vägen egentligen?  Snart är första advent här, julen nalkas och den bästa årstiden på hela året om man frågar mig.
Jag är rustad för en vinter känner jag. Skor har jag, vantar och mössor, men kom på igår att jag vill nog ha en sån bra jacka som med varsel på. Har ju en gul varselfleece nu men den är alldeles för tunn för kommande väder. Kallt som satan var det igår och då var det ju inte ens under nollan. Brr. ..
Och jag vill inte ha en väst, nä så imorgon när vi åker till Göteborg ska jag kolla och ev köpa en jacka. 
 
Ellie har sovit lite bättre de senaste dagarna faktiskt, skönt, sen är det ju mysigt hur trött jag än är när hon ligger nära mig. Och jag har ätit frukost i lugn och ro nu medan hon sovit och ligger och pratar i sin säng.
 Amanda är i skolan och kommer hem tidigt idag,  sen ska hon på brandkårsdisco ikväll,  dom ska få veta vad man gör om det börjar brinna på såna tillställningar. Bra tycker jag.
 
Läser ju min bok oxå som kom häromdagen, Ann Fernholm,  "det sötaste vi har". Ja den är bra, har bara börjat men  skulle vilja läsa hela boken nu, nu nu!
Den och boken innan "ett sötare blod" är ju så intressanta. Skrev ett inlägg på instagram och Facebook igår om just detta. Hur jag tycker. Egentligen borde man inte göra så det har jag lärt mig för det sticker alltid i andras ögon, och någon MÅSTE alltid kommentera vad man skriver. Och visst får man det, jag bryr mig inte längre om det, för det är inte därför jag skriver. Skriver för att jag vill det, så tycker jag och jag blir mer o mer .förvånad över att folk inte fattar vart vi är på väg.
 Det är jävligt otäckt tycker jag. Men samtidigt tror jag och är övertygad om att vi mer och mer fattar hur detta påverkar oss, vi blir ju mer o mer  medvetna om detta. Tycker det är jättebra att vi blir påminda om det hela tiden,  önskar bara det vara mer!
Jag är vuxen och har jättesvårt att ibland ha kontroll på detta, är uppvuxen med att ta till sött precis när som helst och speciellt för att göra oss glada. När vi egentligen bara blir ledsna och mår dåligt av det.
Jag vet vad socker har gjort med mig och jag har kämpat med min Vikt och självkänsla hela mitt liv och detta ska inte mina barn behöva göra. Kan jag hjälpa dom i det så ska jag göra det.
Sorgligt ordet.
Jag tänker inte släppa detta. 
 
Men nu kallar mitt barn på mig. 
Puss och kram 
Anna♡
 

Storytel

Ja har ju en app på telefonen där jag kan lyssna på  böcker när jag är ute går. storytel heter den och den är faktiskt riktigt bra. Har lyssnat på några böcker redan och har fler nedladdade som jaga lyssna på. Marcusbrukar rekommendera böcker till mig men vi har lite olika smak vad gäller detta. Han lyssnar gärna på roliga, historiskt, fakta omtyckt palmer,  gw  persson mm jag lyssnar helst på såna böcker som gone girl, fakta, mm 
Nu lyssnar jag på Mia Törnbloms självkänsla nu och innan den samma författare fast hur svårt kan det va? men den jag lyssnar på nu är skitbra.  Jag lär mig mycket, som nog är bra för mig. Lär mig en hel del om mig själv faktiskt.  
Otroligt vad många det är som har dålig självkänsla egentligen. Och att jag lär mig vad skillnaden mellan självförtroende och självkänsla är. Att man kan ha det ena men inte det andra. 
 
Att gå hemma och ta hand om detta fantastiska lilla barn är jättemycket men oj oj oj vad jag hinner fundera över mycket saker, kanske inte det alltid är så bra. Hinner riktigt irriterad ibland och förbannad oxå. Men jag inser mer och mer att jag tänker FAN inte göra saker för någon annan, jag tänker fortsätta göra saker och ting för min egen skull, för att jag ska må bra inte för andra. Jo min familj och barn såklart och vänner, men inte inte Heller det så jag mår dåligt på något sätt.
Det jag lever med och de runt mig får helt enkelt ta mig som jag är, det är ju deras problem om de har problem med mig inte mina. Så länge jag är nöjd med mig själv.
Och det tänker jag bli. 
 
Tänker givetvis mycket på detta med t ex gymmet. Varför älskar jag det så mycket egentligen.... jo för jag älskar verkligen att röra på mig, kämpa och försöka lite mer varje gång, utmana mig själv till mer och mer. Jag vet jag klara så mycket. Men jag vill inte gå dit med känslan att vara bättre än någon annan, det är jag inte, det är ingen. 
Visst är det kul att få beröm mm och känna att man är duktig men det handlar om att man ska må bra själv. Jag kan tyvärr inte mäta mig med en kotte där längre.
 
 
* För det första är de killar och riktigt biffiga och fina såna dessutom! Och jag är ju tjej. 
 
* & för det andra så de tjejer som är där ibland är antingen äldre går på pass, eller så är de ganska taniga såna.
 
* och kommer det någon gång någon annan så är det någon tjej som inte har barn, och som kan träna när och hur mycket dom vill och då har dom oxå gjort det, ser man i flera år. 
 
Så nix! Jag kan inte gå dit och mäta mig med andra Heller,  och det skulle inte va kul, för det är ju ganska lång väg dit. 
Men jag blir taggad av att vara där, tänker att kan han/hon så kan jag med! Kort sagt jag gillar gymmet rätt jävla mycket!
 
Va ska vi annars hitta på idag, skulle med Jessika men det blev uppskjutet till nästa vecka. 
Måste ta tag i lite tvätt, mm idag så  morgon promenaden blev kort. Får bli längre senare i eftermiddag. 
 
Natten var nog bättre inatt oxå, känns det som. Funderar ju mycket på varför Ellie inte sover lika bra längre, kanske är det oxå så att jag funderar för mycket . Kanske blir det bättre eller rent av löser sig av sig självt om jag slutar fundera så mycket. 
Ja man vet aldrig.
 
Puss & kram
Anna♡
 
 
 
 
 
RSS 2.0