Jag är sur. Eller kanske besviken.  Mest arg. Förbannad. Lessen på att andra människor är så jäkla dumma och elaka.
Amanda har sålt jultidningar för ett förlag. Hon visste väldigt fort vad hon ville  samla till.  En iphone6. Och hon har oxå gjort det.  De slutade ju med att hon tjänade ihop till den och blev jätteglad såklart.  
Den är hon förtjänt av.  Hon har varit jätteduktig även om hennes stackars mamma fått köra runt på henne en del.  Men så är det nog. Det  tillhör väl livet som Mamma. 
 Sen ska ju oxå alla tidningar och böcker ut.  Hon har sålt mest hemomkring här och till släkt och så.  Men oxå till någon i Vara.  Vilket i efterhand inte alls blev så bra om vi tänkt.  Vi har varit där flera gånger men ingen öppnar. Nu har jag tröttnat. 
Blir så ledsen när jag inser att de faktiskt Lika gärna kan vara så att dom verkligen har ångrat sig eller aldrig tänkt köpa heller för den delen. Det skulle ju vara  högst otur om dom är borta alla gånger vi varit där.
Hoppas det löser sig iallafall.  De är så himla tråkigt när de blir så och jag hade ärligt talat inte en endaste tanke på att de kunde vara så.   Är de så som vi tror att dom inte tänker köpa de dom beställt då hoppas jag verkligen att  de straffar sig,  som ja sa till Amanda.  What goes around comes around..  Karma kallas det.  

Tacksam
Jag läser några bloggar och följer även några tjejer på instagram som är i sina IVF resor.
De är roligt,  ledsamt och jobbigt att läsa de dom just nu går igenom.  Är väldigt glad att de fungerar för oss.  Vi är mitt uppe i det som Dom så innerligt längtar efter. Orättvist.  Hemskt.  Jobbigt men helt otroligt fantastisk. 
Är så glad att vi är just här just nu.  Mina fina barn som kan driva mig till vansinne. Men som jag kikar över allt annat på jorden. 
Önskar att alla som vill de ska få ha de lika bra.  
 
 
Julen
Känner mig otroligt tacksam att jag har hela min fina familj att fira med för trots allt så finns de faktiskt människor som inte har någon att fira och vara med under denna fina högtid. Den enligt mi, bästa och vackraste och mest betydelsefulla tiden på hela året.  Tänker ibland på Att det för många många barn och även vuxna inte alls är förknippat med glädje,  att vara tillsammans med sina nära och  kära. De gör mig ont att de är Så.  För det vet jag att det är. Och Säkert närmare än man ens kan ana. 
Idag fick jag veta att "någon"  ska vara alldeles själv på julafton.  "Någon"  som inte alls står mig nära på något sätt men de kändes ändå i hjärtat.  När de blir så påtagligt,  när någon säger det. 
Känner direkt att jag så gärna vill  be den "någon"  att komma hem till oss.  Vara med oss. 
Jag blir riktigt ledsen när ja verkligen förstår att så här är det verkligen för många människor. 
Jag önskar att det fanns någon som brydde sig om alla i världen 🌍,  att alla hade någon. 

Ytterligare en  jobbhelg till ända och imorgon är vi lediga.  Ska pyssla,  ta fram adventsljustaken de glömde ja idag. Och sen ska jag ringa några  viktiga samtal.  Åka till banken. Ja lite såna där saker som gör att det är bra att vara ledig på vardagar ibland. 
Nu ser jag fram emot en kort vecka. Med Ledig helg.  Lördag troligtvis julbord på kinnekulle och söndag heldag med mormor o morfar i Göteborg,  hoppas på bra väder och en tur till Liseberg. Snö kan man väl bara önska sig.. 
Minns vintrarna för sisådär 15 år sen...  De kommer man nog aldrig få uppleva igen.  Tyvärr.  95 var väl snöoväder som hette duga.  Minns alla kvällar och nätter  jag åkt med pappa i lastbilen när han plogat snö. Minnen som jag aldrig kan återberätta för någon för jag skulle aldrig kunna uttrycka känslan i det,  de går bara att uppleva och dom finns så vackert bevarade i mitt huvud för alltid.  
Ibland önskar jag att man fick lov att helt återvända till vissa minnen  i livet,  såna som berör en starkt  och som man aldrig glömmer.  Jag skulle vilja tillbaka till de åren,  jular  som liten,  förväntningar och inga måsten som Nu. Sommarlovet hos mormor och morfar,   när morfar gjorde pipor av ett speciellt träslag.  När vi spelade kort på verandan.  hur jag hjälpte honom i ladugården med djuren. När vi åkte bussen in till stan,  vi köpte alltid brevpapper och gick i parken och kollade på fåglar.  Åt bakelser på fik.  Åkte och fiskade i ån i valborg. Hur jag alltid körde dom till stan så dom fick handla.  
Lilla morfar jag saknar dig.  ❤

Vissa saker skulle jag göra allt för att få uppleva en gång till.. Säga och göra saker som man ångrade man inte sa. 

Oj...  Där skenade jag iväg.  Jo men så Ser väl min vecka ut..  Men den kommer säkert förändras efter hand. Det gör inget. 

Ta hand om varann. 

Puss &  kram 
Anna ❤