Idag fick jag lyxen att gå till gymmet, det blir inga långa visiter längre vilket jag saknar jättemycket, men allt är ju bättre än inget.

Längtar dit väldigt ofta och hoppas att jag kommer få komma dit oftare snart.

 

För ett tag sen kände jag mig väldigt ego när jag tyckte det var jäkligt orättvist att jag aldrig, för så är det, verkligen aldrig får en ends timme en gång i veckan bara jag själv. Tycker att det borde gå att fixa ganska bra, för Ellie har ju en pappa oxå.

 

De tankarna på att jag skulle vara ego eller självisk har jag lagt bort för det är väl en rättighet jag har att få en timme ensam mer än en gång i veckan.

Varför skulle inte jag få det när alla andra får det?

Livet är inte alltid rättvist det vet jag alldeles för väl men i detta fall så kan man faktiskt få det man vill.

 

Ett par dagar nu har det kännts bra det med nattsömnen hos Ellie. Men i natt var det åter knas.

Marcus tyte vi skulle lägga henne redan vid 19.00, o visst kanske är bra, hon var trött men sov en timme och vaknade sen. Inte jättebra.

Så hon somnade vid den vanliga tiden mellan 21-22.00 och sov sedan till 00.00. Sen tror jag eller det känns som hon varit vaken hela natten, till 06.30 ca. Jag har iallafall vaknat till varje gång hon har velat äta, och det har blivit några gånger.

Så vill jag inte ha det. Det är så svårt när hon vissa nätter somnar jätte bra i sin egen säng när jag lägger henne och som i natt inte alls. Hon har ju inte napp, hon tror mest vi försöker mörda henne med den..

 

Kanske får hon då skrika lite tills hon somnar.

Vad beträffar Marcus sömn så skiter jag faktiskt i det, vaknar han så vaknar han, det bryr jag mig inte om.

Han är inte till särsklit mycket hjälp.

Kräver det inte heller. Men att erbjuda sig kan man kanske göra någon enstaka gång ibland. Kanske på en helg.

Karlar!!

 

Puss & kram

Anna♥