Jag har bloggat  i många år.

Ända sedan 2009. Men den bloggen har jag låst och bara nära vänner får lov att läsa den. Den bloggen startade jag som en ventil när jag mådde som allra sämst och livet kändes rätt kasst.

Men jag har även skrivit om roliga saker och fantastiska händelser, det har helt enkelt varit som en dagbok, där jag kunnat skriva av mig. 

Men jag har oxå lärt mig att det kan vara väldigt känsligt att skriva så som jag många gånger gjort där. Öppnat mig helt och hållet.

Det blir väldigt naket liksom. Väldigt sårbart. & om inte annat en väldigt märklig och konstig känsla.

Så därför bestämde jag mig senare för att låsa den, för att skydda mig själv lite oxå.

 

 

 

 

Men nu tänkte jag börja om igen en smula, periodvis har jag inte skrivit i bloggen för jag har helt enkelt inte hunnit och ibland inte ens velat eller orkat. Men nu tänker jag att det kan vara roligt att dela med mig av vad som händer i Ellies liv.

Jag/ Vi har valt att mycket mycket sällan lägga ut bilder på henne där vi visar henne helt, därför att hon ska inte behöva figurera på Facebook och instagram tycker jag. Vill bara inte det.

Så jag kommer mestadels lägga ut ansiktslösa bilder på mitt lilla hjärta.

 

Känns lite konstigt att börja om här, har haft den andra bloggen så länge. Men ibland behövs en nystart. Den har vi nu :)

 

Kommer mest blogga om livet som 2 barnsmamma och träningen.

Vardagliga saker.

 

Idag var det alltså första dagen efter sommarlovet för Amanda, jag tror hon tycker det känns skönt att komma tillbaka och träffa sina kompisar igen, rutiner kommer åter in i vardagen och det är jag glad för.

De blir liksom bra då :)

Är en riktig rutinmänniska, trivs bäst när jag vet vad som kommer hända, ordning och reda.

& jag och Ellie ska gå till farmor Gunnel om en stund. Måste nog ner och handla oxå. :)

Ibland vill jag bara fördriva tiden men jag vet mycket väl oxå att den går väldigt fort. Snart, den 26/8 är Ellie redan 2 månader gammal.

 

2 månader har gått sedan vi, jag & Marcus såg vårt lilla barn första gången,  åh vad vi hade längtat efter den stunden.

Hur många år tog det inte... ja ska man vara riktigt drastisk så tog de 7 år!

Sen har det hänt så ofantligt mycket under tiden, och nu när jag kan se tillbaka på allt som varit så känns det helt okej faktiskt. Då när vi befann oss just där var det hur jobbigt som helst, inget jag önskar min värsta fiende. Stundtals psykisk tortyr, en smärta ingen kan föreställa sig, som inte själv varit där.

Men det har slitit oxå, varit tufft , otroligt tufft många gånger, men någonstans innerst inne visste vi ju att det skulle funka, annars hade vi väl aldrig fortsatt..??!!

Männsikan är ju sådan, hoppet är det sista som försvinner.

Marcus har alltid varit den som höll mig uppe över ytan, som hoppades för oss båda, när det kändes som tyngst.

Amanda har betytt och betyder allt för mig oxå. Jag har alltid henne oavsett vad.. mitt stora hjärta.♥

 

Jag hittade mina egna små sätt att hålla mig över ytan, bröllopet, som skingrade våra tankar en smula, men som givetvis gjordes av oändlig kärlek.

 

"Härifrån till evigheten....."

Det är ju vi, jag & Marcus min klippa i livet.

 

Tog mitt efterlängtade lastbilskörkort CE.

 

och blev restaurangchef. 

 

& sen hände det, det mest fantastiska i vårt liv tillsammans. Vår dotter föddes 26/6  2014.

 

♥♥♥ Ellie Linneá Kristina ♥♥♥

 

Jag är en mycket stolt  mamma till mina 2 underbara barn, Amanda & Ellie.

 

Det kan faktiskt inte bli bättre nu, familjen är hel och den är min, det är min dröm min verklighet och jag släpper den aldrig!!!

 

Puss & kram

Anna♥