God kväll.
 
Ikväll blev de discospinning. Kuligt. Svetten rann.  Åh va jag är glad. Lycklig I kroppen.  
 Imorgon blir de mage,runt par och ben.
 
Jag kollade fb imorse och de är Både kul och intressant och irriterande ibland att läsa inlägg i en del grupper.
Eftersom jag tycker och tror på att vi äter alldeles för mycket gluten, och dåliga snabba kolhydrater (däribland är jag själv slav tyvärr) och även överför dessa dåliga vanor till våra barn som ska tvingas leva med det sen så blir jag ibland riktigt arg. Sur och lite förtvivlad. Mest förtvivlad.
Bara undrar vad är de folk Inte fattar? 
Jag har dessa "2 världar" i mitt liv att brottas med och de är inte alltid kul. Och definitivt inte lätt. 
När Amanda var liten så var de inte alls så som de är idag. ALLT detta med mat och socker och den medvetenhet om hur vi kommit att må fanns inte då. 
Antagligen var inte problemet så stort då som de kommit att bli. ALLT har utvecklats en del på dessa år och samhällethar blivit mer stressat och allt ska gå så fort och ingen har tid med något.  Definitivt i te att äta bra för att må bra. Ja för stunden då men inte långsiktigt. 
 
Ingen sa något då. Om mat. Om hälsa. Jag verkligen inte ett dugg intresserad, gjorde mitt bästa ändå såklart.  Så gott jag visste och blev tillsagd liksom. Men därför förstår jag oxå precis de jag skrev innan. Varför förstår inte folk? Varför gör man inget? 
För att man inte är intresserad, inte vet helt enkelt. Inte kan. Inte orkar. För dyrt..mm
Då är de väl inte konstigt. Man tror man gör rätt. Man lyssnar till punkt och pricka på sin bvc sköterska för dom måste ju veta eller hur...? Mormor, mamma, farmor oxå för den delen. Men funkar de som funkade då verkligen nu.. man rörde sig på ett annat sätt då.
Man lyssnar på vad livsmedelsverket säger o rekommenderar. 
 
Grejen är bara den att min bvc tant är 50 typ. När läste hon i skolan då? Precis... för 30 år sen när allt såg rätt mycket annorlunda ut. När vi rörde på oss på ett annat sätt. Funkar det verkligen att lära ut och tänka precis på samma sätt nu när allt har förändrats en hel del? 
Nej. 
Åter nej.
Livsmedelsverket då, deras rekommendationer är ju precis de samma, men tycker vi att det funkar? 
Ja för en del möjligtvis. För de som har turen med sig och för dom som tränar mera. Men för oss vanliga så  blir du inte fet så blir du antagligen helt speedad, och massa andra otrevliga egenskaper. Speciellt barn.
 
Ibland blir man mörkrädd när man hör föräldrar till andra barn. 
Alltså de är ju inte att undra PÅ att barn blir som dom blir när dom har föräldrar som i mina ögon beter sig högst olämpligt och är ganska knäppa.  Men de är deras kommande problem, jag får nog bara se till att sköta mina guldklimpar. Och de gör jag. Jag vet att jag alltid gör mitt bästa och yttersta för ATT dom ska ha de bra. Sen är det tufft som fan många gånger för vi kämpar med tuffa saker vi oxå.  Och ofta känner jag mig inte alls förstådd, och rent av motarbetad i detta. Till och med av sjukvården som inte verkar fatta grejen.
 
Jag är inte perfekt. Långt ifrån. Men jag försöker, jag gör mitt bästa utefter mina förutsättningar.  Så gott som alltid. Jag är inte sockerfri. Jag försöker. De är inte lätt. Men med mer träning, mer resultat synligt så vet jag sedan tidigare att de blir lättare. Roligare. 
Jag vet vad mina svagheter är. Jag skulle aldrig medvetet överföra dom på Ellie. Eller Amanda. 
Amanda är större nu så där är de ibland riktigt svårt. Men Ellie är en helt oskriven liten bok, varje blad ska fyllas med nyttigheter,  Mat, lek, värme, egenskaper och lärande.  Efter hand så tror jag att hon själv kommer välja mycket bra saker att fylla denna sin alldeles egna livsbok med. 
De är så lätt med henne. Hon är den mest okomplicerade lilla varelsen, den sötaste lilla människan. Så enkel. Så snäll. Så tacksam att lära saker. 
Att lära henne Att äta bra mat och få henne att förstå att hon mår bra av det är inte svårt.  De har vi gjort från början.  
Hon har aldrig ätit en barnmat burk.  Aldrig ätit en majskrok  (en gång smakade hon) aldrig ätit ett rån. Aldrig ätit bröd. Alltså inget gluten för varför. Varför varför varför? I troduceragluten i skydd av amning...varför då? Är de verkligen Så bra om man måste gRa det.. Nä.  
Den som tycker annorlunda skulle JAG vilja fråga varför den tycker det?
Jag är så stolt över att jag aldrig gett henne det. Hon får i sig socker ändå. De dolda otäcka jävliga rävgiftet som kallas smakförstärkare i mat. Men jag ser till att så gott det går att undvika de för ofta. Jag är så medveten om mat och vad de Gör med kroppen. Har mig själv som väldigt bra exempel. Kalla mig hysterisk eller vad du vill.  Socker hysteri. Överdrift eller vad som. Men jag vet vem som vinner .
Ni ska få se. 
 
Jag tror inte att man dör av igenkorkade kärl om man blandar lite, men jag tror man mår mycket bättre av lågkolhydrat/lchf. Så jag fortsätter äta lagom fett för de är gott, nyttigt, man blir mätt, man blir lugn, mår gott och väljer de goda sakerna.
 
Sov gott
 
Puss & kram 
Anna ♡ 
 
 
 
 
 
 
 
#1 - - Malin :

Men de finns väl ingen som gör sina barn illa medvetet? Eller jo de finns de men vi ger inte enligt lchf men för de ger vi inte barnen något som vi skulle tro att de skadar dom... Gör alltid de jag tror är bäst för barnen för att dom ska må så bra som möjligt..

Svar: Absolut. Så tror jag givetvis de flesta gör. Men detta är min fasta övertygelse. Och alla får göra som Dom vill. Jag blir ändå frustrerad ibland. Men jag skulle aldrig säga något till någon annan om de, därför att de är Som Att kasta sten i glashus. Så otroligt känsligt, därför får man fritt tycka att jag gömmer mig bakom bloggen, inte vågar säga vad ja tycker eller om Man tycker annat. De går bra. Och ja de kanske är så. Men då får de va så. Om sen någon frågar eller väldigt gärna vill ha diskussion om e då kan ja väl hänga på annars gnäller jag nog fortsättningsvis av mig o ämnet här 😃 ha en fin dag
Anna ♡

#2 - - Anonym:

Ja diskutera å argumentera för de man tror på kan man ju alltid göra, är väldigt många som har åsikter om hur man ska sköta sina barn på vilket sätt osv..
Bra å skriva ner sina tankar å funderingar..
Ha en god helg..

Svar: Ja men visst är det så. Dom flesta sköter de ändå galant. Ja de är ett måste att skriva ner de ja tänker på. Trevlig helg
Anna ♡