Varenda dag är det någon människa som har dödats, någon som har gjort någon annan så illa att den människan inte längre finns. Det kryper närmare och närmare oss, alltså jag menar att de inte längre bara händer i Stockholm och Göteborg utan även här där vi bor.  Senast var de en tjej i Vårgårda som dödades. Det blir så otrevligt tycker jag, varför blir det såhär?

 

Men när jag såg detta så rycks man ju tillbaka och minns den dagen när vi satt i kyrkan i Herrljunga och lyssnade på pojkens föräldrar som berättade om detta hemska som hänt Dom och deras son.

Jag minns att jag blev tagen av det för det var så pass otäckt, det var så fruktansvärt att man egentligen Inte kan föreställa sig det. Vi har pratat om de många gånger och senast i veckan när mamma var här. Hon tog illa vid sig av detta, men vem gjorde inte det.? På något sätt är det ett mord och en så otäck händelse som sätter sina spår och som man aldrig glömmer. Jag tror Att för min del är det de faktum, att han  ville rädda sin kompis. Han var på väg därifrån men vände för att rädda sin kompis, och det blev hans död.

 

 Jag förstår inte att människor kan vara och bli så elaka, så ondskefulla, så okänsliga. Hur kan man göra något sånt? Hur kan de bli så?

 

Hur kan man drivas av sina vänner att döda en annan människa? Att sparka och slå på en människa att den människan sakta förlorar livet, och att sedan knuffa ner honom i vattnet där han givetvis drunknar. Hur kan man leva med sig själv. Hur kan man ens vilja vakna något mer. 

Åh de är så hemskt att jag inte vet hur jag ska hantera såna tankar, väljer att bara försöka fokusera bort dom. Kanske gjorde de som gjorde John Hron så illa, det oxå. Fokuserade på annat och stängde av. 

 

Jävla hemskt att jag mår illa. Sen är det ju det oxå att man har egna barn, vet hur lätt det är att hamna fel. Så lätt att bara stötta på eller komma I vägen för någon  galning..

Man vet aldrig vad som händer i framtiden. Ibland vill man veta det, de vill väl alla lite nu och då. Men som i den här tjejen fall och med John Hron... vill man då veta att om att du kommer att dö snart. De är så hemskt när man tänker på det. 

 

Nä de är fruktansvärt. Vi måste hjälpas åt att ta hand om varann. 

 

Puss & kram 

Anna ♡